Förnybara energikällor

Förnybara energikällor

En stor anledning bakom de miljöproblem som världen står inför idag är den energi som vi människor använder. Den energianvändningen orsakar miljöproblem dels för att den dränerar jordens resurser, dels för att den står bakom utsläpp av växthusgaser som bidrar till att glaciärerna smälter och en mängd andra problem relaterade till den globala uppvärmningen. Detta beror på att man för att skapa energi ofta förbränner fossila bränslen som olja och kol. Dessa är resurser från jorden som legat under marken i miljontals år, och när man gräver upp dem (eller borrar upp dem) till ytan och förbränner dem, frisätts kol i luften som inte funnits där under lika många miljoner år.800px-Giant_photovoltaic_array

För att förhindra den här utvecklingen har forskare under lång tid försökt komma fram till alternativa, hållbara sätt att producera el och energi, och de har också lyckats. Dessa alternativa sätt kallas förnybara energikällor, just eftersom källan till produktionen inte sinar såsom fossila bränslen förr eller senare kommer att göra. Ett exempel på en förnybar energikälla är vindkraft. Vindkraftverken känns lätt igen på sina vita, höga rotorer, som står i grupp ute på fält eller ute i havet. Genom att vinden driver rotorerna drivs i sin tur en generator som producerar el. På detta sätt kan man förse hushåll med el utan att några växthusgaser släpps ut i atmosfären. Detsamma gäller för andra förnybara energikällor som vågkraft, solenergi och vattenkraft. En nackdel med de flesta av dessa energikällor är dock att de är beroende av naturens nycker; om vinden mojnar eller solen går i moln kan man till exempel inte producera lika mycket el, och då måste det finnas en alternativ produktionsmetod som kan kompensera förlusten. Än så länge kan vi därför inte göra oss helt fria från de fossila bränslena.

Ett sätt att bidra till minskad energiförbrukning på individnivå är att se över sin egen energiförbrukning. Genom enkla åtgärder som att stänga av datorn och andra apparater istället för att sätta dem i viloläge, eller genom att bara köra tvättmaskinen när den är full, kan man spara lite på jordens resurser. Om du unnar dig lyxen att ha ett bubbelbadkar eller en annan energikrävande apparat i huset, kan du försöka byta ut den mot en energisnålare modell. Leta efter vitvaror med grön A-markering – det betyder att de är de mest energieffektiva som går att hitta.

Växthusgaser

Medierna larmar om växthusgaserna som om de vore ett hot mot människans, djurens och naturens existens här på jorden. Fast de här växthusgaserna är livsnödvändiga för oss alla.

Växthusgasernas uppgift
Växthusgaserna har en viktig uppgift och det är att hålla värmebalansen på jorden. De lägger som ett skyddande lager runt jorden. Utströmningen av värme hindras på det sättet. De reflekterar också solens infraröda värmestrålning tillbaka till jordytan. På så sätt bidrar växthusgaserna till att värma upp vår jord. Det är anledningen till att de kallas för just växthusgaser. Utan det skyddande lager de skapar runt jorden, skulle jordens medeltemperatur vara -18 grader.

Växthuseffekten
Den växthuseffekt som skapas då växthusgaserna lägger som ett skyddande lager är en förutsättning för förekomsten av liv på jorden. Det är en alltigenom naturlig process som är livsnödvändig för allt liv på jorden. Den effekt som skapas genom processen kan liknas vid det som sker då solen värmer upp ett växthus.Växthusgaser 1

Växthuseffekten i debatter
Då begreppet växthuseffekt används i de debatter som förekommer då man diskuterar saker som miljöförstöring och liknande, avses snarare den ökade belastningen på den naturliga växthuseffekten som människan orsakar genom utsläpp av främst koldioxid som är ett resultat av förbränning av fossila bränslen. I Sverige utgör koldioxid ungefär 80 procent av utsläppen av växthusgaser.

Växthusgaser
De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De förekommer naturligt i jordens atmosfär. Det finns andra växthusgaser som metan. Förekomsten av metangas ökar markant. Det är ett resultat av djurhållning av bland annat nötkreatur, som föds upp för köttkonsumtion och mejeriprodukter.

Andra växthusgaser är: Dikväveoxid, Ozon Svavelhexaflourid samt flourföreninger som flourkolväten och flourkarboner,.

Det är framförallt den förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas vi människor ansvarar för, som i allt snabbare takt ökar halterna av växthusgaser. Vi flyger både längre bort och oftare gör vi kortare resor som weekendresor. Flygbränsleförbränning ökar därmed halterna av växthusgaser. Att välja att resa med tåg istället är ett miljövänligare alternativ. Något att överväga nästa gång reslusten faller på. Bilförare kan tänka på att köra på ett mer bränsleekonomiskt sätt och de som kör på diesel kan optimera bränsleförbrukningen genom dieseloptimering hos dieselkraft.se

Avskogning är också en stor miljöbov som bidrar till de ökade halterna av koldioxid i atmosfären. Alldeles särskilt i regnskogszonerna – där jordens ”lungor” skövlas för att skapa odlingar för produktion av palmolja. Bli en medveten konsument genom att låta bli att köpa industriprocessade livsmedel som innehåller palmolja och soja som odlats på mark i de skövlade regnskogarna. Som bekant omvandlar träden koldioxid till syre, som ju är livsnödvändigt för livet på jorden. Koldioxiden påverkar klimatet under en mycket lång tid.

2-gradersmålet

En av de mäktigare miljövetarna i Sverige är Johan Rockström som är professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre. Enligt honom är det fortfarande möjligt med en god välfärd inom ramen för en lågkolekonomi. Det om något torde lugna både politiker både i Sverige och över hela världen. Däremot bör det tas på allvar att reducera och bromsa användningen av fossila bränslen. En insats för oss i nuet och inte minst för framtida generationer.

Lågkolekonomi
Vad menas med en lågkolekonomi? Begreppet lågkolekonomi tycks vara kopplat till den rapport som FN:s klimatpanel, IPCC, nyligen presenterade. Densamma lär vara en sammanställning av den senaste forskningen och vetenskapen kring den globala uppvärmningen. I rapporten levereras en som de kallar kolbudget, en redskap i ekonomins domäner, varav begreppet lågkolekonomi torde stamma ifrån.

IPCC
IPCC eller Intergovernmental panel on climate change, är som sagt FN: s klimatpanel. I deras femte utvärderings rapport kallad Fifth Assessment Report, AR5, ges en tydlig uppdaterad bild av dagens vetenskap som relaterar till klimatförändringar.

Naturvårdsverket
Naturvårdsverket refererar till FN:s klimatpanels rapport AR5 och konstaterar att det ser fortfarande ser ut att finnas lösningar på hur reducera den klimatpåverkan användningen av fossila bränslen har på vår jord. Bland annat presenteras scenarier för klimatets framtida utveckling. Dessa scenarier är framtagna med hjälp av klimatmodeller.

Small plant on pile of soil

Small plant on pile of soil

Stockholmsinitiativet
Enligt Stockholmsinitiativet har IPPC: s modellerna visat sig vara felaktiga. Stockholmsinitiativet menar att IPPC kraftigt överdriver effekten av återkopplingsmekanismen stort. Det vill säga hur vattnets kretslopp påverkar temperaturen på jorden och deras inbördes beroende av varandra. Sammanfattningsvis anser Stockholmsinitiativet att IPCC överdriver uppvärmningen i sina modeller i jämförelse med det faktiska utfallet, som ju kan mätas.

Stockholmsinitiativet anser att IPCC är, som de kallar dem, klimathotare Eftersom det faktiska utfallet inte korrelerar med IPCC: s rapporter söker de bortförklara det faktum att globala temperaturen stått still under så länge som 13 – 17 år. Modellerna som använts av IPCC klarar uppenbarligen inte att förutspå klimatet och klimatförändringar. Vidare kritiseras IPCC för att de talar om projektioner – inte ens prognoser.

Därmed menar Stockholmsinitiativet att 2-gradersmålet inte har någon täckning. Det är endast likt IPCC ett politiskt jippo. Tiden kommer utvisa att politiker och IPCC har fel även på lång sikt. Modellerna har som visats redan falsifierats i det korta perspektivet. Därför menar Stockholmsinitiativet att det är dags att skrota 2-gradersmålet då det inte har någon vetenskaplig täckning. Dock torde ändå vara högst befogat att begränsa användningen av fossila bränslen och forska kring andra alternativ.

Global uppvärmning

Den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som den medför, tillhör det som medborgarna i Sverige, och säkert världens befolkning i stort, är mest oroade för. Fast det handlar förmodligen om en generationsfråga.

Den naturliga växthuseffekten
Det har alltid funnits en naturlig växthuseffekt. Enligt naturens ordning varierar den konstant relaterat till klimatsystemets naturliga drivkrafter. Vattnets kretslopp och temperaturen på jorden är inbördes beroende av varandra, något som kallas återkopplingsmekanism. Stiger temperaturen ökar exempelvis avdunstningen från hav, sjöar och vattendrag. Vattenångan som bildas på det sättet finns då i luften, vilket i sin tur leder till ytterligare ökning av temperaturen.

Globala uppvärmningen
Den globala uppvärmningen som beror på den av människan orsakade ökningen av växthusgaser brukar också kallas för växthuseffekten. Som vi kan förstå leder det till begreppsförvirring, liksom användningen av begreppen global uppvärmning och miljöförändring. Dessa sker även på helt naturliga grunder. Det är tack vare den naturliga växthuseffekten som ger förutsättningar för liv på jorden.

NASA image of Earth from outer space.

NASA image of Earth from outer space.

Miljöförstöring
Det som vanligen avses då våra makthavare talar om den globala uppvärmningen och växthuseffekten avser i allt den miljöförstöring som är resultatet av människans extra utsläpp av växthusgaser. Den största boven i dramat är de ständigt ökande utsläppen av koldioxid som ett resultat av förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Eftersom koldioxiden är en del av kolets kretslopp påverkar förbränningen av fossila bränslen klimatet.

Det är alltså människans extra utsläpp av växthusgaser i form av förbränningen av fossila bränslen som ökar koldioxidutsläppen radikalt liksom boskapshållningen och uppfödning som ökar förekomsten av metangaser i atmosfären. Sammantaget har det resulterat i att tiden sedan den industriella revolutionen, det vill säga under de dryga 100 åren som gått, andelen växthusgaser i atmosfären har kat vilket lett till vår tids växthuseffekt är förstärkt.

Det handlar om miljöförstöring
Vi talar alltså om miljöförstöring – inget annat. Denna miljöförstöring och miljöstörning har lett till att mer infrarött solljus reflekteras tillbaka till jorden i våra dagar. Följaktligen stiger temperaturen på jorden.