Yearly Archives: 2015

Miljövänliga sängar

• 11 december, 2015
• by:  Maria 
• note:  no comments 

Vi tillbringar ungefär en tredjedel av våra liv i våra sängar. Det är därför viktigt att man har en bekväm säng som bidrar till en bra nattsömn. Det är också viktigt att sängen är gjord av material som inte är skadliga för hälsan, något som inte är självklart idag. Allt fler blir medvetna om den cocktail av kemikalier som omger oss i vårt dagliga liv och i våra hem, i städprodukter, i elektronik, i tvål, i barnens leksaker och i våra möbler. Exakt vilken effekt denna blandning av olika kemikalier kommer att ha på vår hälsa på lång sikt vet vi inte än, men många väljer att redan nu försöka rensa bort så många kemikalier som möjligt ur sina hem. Sängen, som man alltså ska ligga många timmar i, är kanske allra viktigast att ha så kemikaliefri som möjligt.

Ett alternativ för att se till att så är fallet kan vara att köpa en begagnad säng och madrass. Möbler (däribland sängar) avger nämligen flest kemikalier när de är nya, och när en säng avger kemikalier i luften, andas man in dem under natten när man sover. Det kan till exempel handla om flamskyddsmedel och annat från syntetiska plaster och syntetiska skummaterial. En begagnad säng som redan använts under flera år har redan avgett de flesta av dessa kemikalier, även om de syntetiska materialen finns kvar i madrassen.

Om man inte nöjer sig med detta, utan vill ha en ny säng som är så fri från kemikalier som möjligt, kan man leta efter sängar med en miljömärkning, till exempel Svanen-märkta sängar. Fördelen med detta är att Svanen listar de krav de ställer på materialen som används i sängarna tydligt på sin hemsida, vilket gör att du kan vara helt säker på vad som finns i din nya säng och inte. Om det är en specifik kemikalie som du vill undvika kan du fråga sängtillverkaren.

Om du är i färd med att köpa en ny säng, och funderar på att välja en ekologisk eller miljömärkt säng, kan du gå in på Sleepo.se. Där finns sängar för alla smaker, vare sig du letar efter en viss modell, som en kontinentalsäng, eller sängar som uppfyller ett visst krav, till exempel miljömärkta sängar.

Förnybara energikällor

• 18 september, 2015
• by:  Maria 
• note:  no comments 

En stor anledning bakom de miljöproblem som världen står inför idag är den energi som vi människor använder. Den energianvändningen orsakar miljöproblem dels för att den dränerar jordens resurser, dels för att den står bakom utsläpp av växthusgaser som bidrar till att glaciärerna smälter och en mängd andra problem relaterade till den globala uppvärmningen. Detta beror på att man för att skapa energi ofta förbränner fossila bränslen som olja och kol. Dessa är resurser från jorden som legat under marken i miljontals år, och när man gräver upp dem (eller borrar upp dem) till ytan och förbränner dem, frisätts kol i luften som inte funnits där under lika många miljoner år.

För att förhindra den här utvecklingen har forskare under lång tid försökt komma fram till alternativa, hållbara sätt att producera el och energi, och de har också lyckats. Dessa alternativa sätt kallas förnybara energikällor, just eftersom källan till produktionen inte sinar såsom fossila bränslen förr eller senare kommer att göra. Ett exempel på en förnybar energikälla är vindkraft. Vindkraftverken känns lätt igen på sina vita, höga rotorer, som står i grupp ute på fält eller ute i havet. Genom att vinden driver rotorerna drivs i sin tur en generator som producerar el. På detta sätt kan man förse hushåll med el utan att några växthusgaser släpps ut i atmosfären. Detsamma gäller för andra förnybara energikällor som vågkraft, solenergi och vattenkraft. En nackdel med de flesta av dessa energikällor är dock att de är beroende av naturens nycker; om vinden mojnar eller solen går i moln kan man till exempel inte producera lika mycket el, och då måste det finnas en alternativ produktionsmetod som kan kompensera förlusten. Än så länge kan vi därför inte göra oss helt fria från de fossila bränslena.

Ett sätt att bidra till minskad energiförbrukning på individnivå är att se över sin egen energiförbrukning. Genom enkla åtgärder som att stänga av datorn och andra apparater istället för att sätta dem i viloläge, eller genom att bara köra tvättmaskinen när den är full, kan man spara lite på jordens resurser. Om du unnar dig lyxen att ha ett bubbelbadkar eller en annan energikrävande apparat i huset, kan du försöka byta ut den mot en energisnålare modell. Leta efter vitvaror med grön A-markering – det betyder att de är de mest energieffektiva som går att hitta.

Växthusgaser

• 5 augusti, 2015
• by:  Maria 
• note:  no comments 

Medierna larmar om växthusgaserna som om de vore ett hot mot människans, djurens och naturens existens här på jorden. Fast de här växthusgaserna är livsnödvändiga för oss alla.

Växthusgasernas uppgift
Växthusgaserna har en viktig uppgift och det är att hålla värmebalansen på jorden. De lägger som ett skyddande lager runt jorden. Utströmningen av värme hindras på det sättet. De reflekterar också solens infraröda värmestrålning tillbaka till jordytan. På så sätt bidrar växthusgaserna till att värma upp vår jord. Det är anledningen till att de kallas för just växthusgaser. Utan det skyddande lager de skapar runt jorden, skulle jordens medeltemperatur vara -18 grader.

Växthuseffekten
Den växthuseffekt som skapas då växthusgaserna lägger som ett skyddande lager är en förutsättning för förekomsten av liv på jorden. Det är en alltigenom naturlig process som är livsnödvändig för allt liv på jorden. Den effekt som skapas genom processen kan liknas vid det som sker då solen värmer upp ett växthus.

Växthuseffekten i debatter
Då begreppet växthuseffekt används i de debatter som förekommer då man diskuterar saker som miljöförstöring och liknande, avses snarare den ökade belastningen på den naturliga växthuseffekten som människan orsakar genom utsläpp av främst koldioxid som är ett resultat av förbränning av fossila bränslen. I Sverige utgör koldioxid ungefär 80 procent av utsläppen av växthusgaser.

Växthusgaser
De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De förekommer naturligt i jordens atmosfär. Det finns andra växthusgaser som metan. Förekomsten av metangas ökar markant. Det är ett resultat av djurhållning av bland annat nötkreatur, som föds upp för köttkonsumtion och mejeriprodukter.

Andra växthusgaser är: Dikväveoxid, Ozon Svavelhexaflourid samt flourföreninger som flourkolväten och flourkarboner,.

Det är framförallt den förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas vi människor ansvarar för, som i allt snabbare takt ökar halterna av växthusgaser. Vi flyger både längre bort och oftare gör vi kortare resor som weekendresor. Flygbränsleförbränning ökar därmed halterna av växthusgaser. Att välja att resa med tåg istället är ett miljövänligare alternativ. Något att överväga nästa gång reslusten faller på. Bilförare kan tänka på att köra på ett mer bränsleekonomiskt sätt och de som kör på diesel kan optimera bränsleförbrukningen genom dieseloptimering hos dieselkraft.se

Avskogning är också en stor miljöbov som bidrar till de ökade halterna av koldioxid i atmosfären. Alldeles särskilt i regnskogszonerna – där jordens ”lungor” skövlas för att skapa odlingar för produktion av palmolja. Bli en medveten konsument genom att låta bli att köpa industriprocessade livsmedel som innehåller palmolja och soja som odlats på mark i de skövlade regnskogarna. Som bekant omvandlar träden koldioxid till syre, som ju är livsnödvändigt för livet på jorden. Koldioxiden påverkar klimatet under en mycket lång tid.

2-gradersmålet

• 19 april, 2015
• by:  Maria 
• note:  no comments 

En av de mäktigare miljövetarna i Sverige är Johan Rockström som är professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre. Enligt honom är det fortfarande möjligt med en god välfärd inom ramen för en lågkolekonomi. Det om något torde lugna både politiker både i Sverige och över hela världen. Däremot bör det tas på allvar att reducera och bromsa användningen av fossila bränslen. En insats för oss i nuet och inte minst för framtida generationer.

Lågkolekonomi
Vad menas med en lågkolekonomi? Begreppet lågkolekonomi tycks vara kopplat till den rapport som FN:s klimatpanel, IPCC, nyligen presenterade. Densamma lär vara en sammanställning av den senaste forskningen och vetenskapen kring den globala uppvärmningen. I rapporten levereras en som de kallar kolbudget, en redskap i ekonomins domäner, varav begreppet lågkolekonomi torde stamma ifrån.

IPCC
IPCC eller Intergovernmental panel on climate change, är som sagt FN: s klimatpanel. I deras femte utvärderings rapport kallad Fifth Assessment Report, AR5, ges en tydlig uppdaterad bild av dagens vetenskap som relaterar till klimatförändringar.

Naturvårdsverket
Naturvårdsverket refererar till FN:s klimatpanels rapport AR5 och konstaterar att det ser fortfarande ser ut att finnas lösningar på hur reducera den klimatpåverkan användningen av fossila bränslen har på vår jord. Bland annat presenteras scenarier för klimatets framtida utveckling. Dessa scenarier är framtagna med hjälp av klimatmodeller.

Stockholmsinitiativet
Enligt Stockholmsinitiativet har IPPC: s modellerna visat sig vara felaktiga. Stockholmsinitiativet menar att IPPC kraftigt överdriver effekten av återkopplingsmekanismen stort. Det vill säga hur vattnets kretslopp påverkar temperaturen på jorden och deras inbördes beroende av varandra. Sammanfattningsvis anser Stockholmsinitiativet att IPCC överdriver uppvärmningen i sina modeller i jämförelse med det faktiska utfallet, som ju kan mätas.

Stockholmsinitiativet anser att IPCC är, som de kallar dem, klimathotare Eftersom det faktiska utfallet inte korrelerar med IPCC: s rapporter söker de bortförklara det faktum att globala temperaturen stått still under så länge som 13 – 17 år. Modellerna som använts av IPCC klarar uppenbarligen inte att förutspå klimatet och klimatförändringar. Vidare kritiseras IPCC för att de talar om projektioner – inte ens prognoser.

Därmed menar Stockholmsinitiativet att 2-gradersmålet inte har någon täckning. Det är endast likt IPCC ett politiskt jippo. Tiden kommer utvisa att politiker och IPCC har fel även på lång sikt. Modellerna har som visats redan falsifierats i det korta perspektivet. Därför menar Stockholmsinitiativet att det är dags att skrota 2-gradersmålet då det inte har någon vetenskaplig täckning. Dock torde ändå vara högst befogat att begränsa användningen av fossila bränslen och forska kring andra alternativ.